En klockstapel alldeles utanför ytterdörren och från baksidan av huset ser vi den gamla medeltidskyrkan och kyrkogården.
En helg som denna har kyrkan och kyrkogården varit välbesökta.
Människor har kommit för att tända ljus och hela kyrkogården strömmar ännu (söndagkväll) av flammande lågor. Vackrast i mörkret förstås.
Jag tände ett ljus i minneslunden både igår, lördag, och idag.
Min pappa fick ett eget ljus idag för att minnas årsdagen av hans död. 19 år av saknad, tänk vad tiden ändå går fort och vad mycket som hänt i vår familj under dessa år.
Timråresa
Förra helgen var vi uppe i Timrå för att hälsa på. Maria och Vilma kom till oss under fredagsförmiddagen så åkte dom med oss upp.
Att stanna i Tönnebro för lite mat brukar vara en tradition. Här passar Vilma på att leka en stund.
Dagarna gick förstås fort men vi hann med det väsentliga som att träffa nära och kära. Min mamma, syster och son stod överst på listan.
Dessutom hann vi med att se oss om lite grann, träffa vännerna i Söråker.
(Jag sjöng i gudstjänsten som var på söndagen) och "bara vara"
Det är skönt att inte behöva stressa utan koppla av och bara ta det som det kommer.
Vilma var ju med och att få vara med henne på heltid är ju så härligt.'
Micke och hans flickvän kom på besök en sväng till vår gästlägenhet och förgyllde tillvaron en stund.
Hemma hos mamma var vi några gånger och då var även min syster Åsa där.
Vi åt förstås, som man gör hos mamma, umgicks och hade mysigt.
John fick för sig att frågade mamma om min hand, lite sent påtänkt kanske men han fick ett positivt svar. Det var ju tur det.
Åsa tog chansen att kramas. Dom chanserna missar hon sällan.
Här kommer ett galleri av bilder
Milt för årstiden
November har inte börjat som november för det mesta brukar börja.
Jag tänker på de milda vindarna vi har, helt otroligt!
Igår gick jag en långpromenad med en väninna och vi njöt så fantastiskt av den milda och höga höstluften och alla färger som en del träd fortfarande bjuder på.
Idag tog jag stavarna och gick själv och fick fortsätta njuta.
Undrar hur länge det dröjer innan kylan och snön är här. För mig får det gärna dröja tills advent.
John är i Norge en vecka till och då han åker hem igen har han husvagnen med så då är det bra om det är torrt efter vägarna.
Önska kan man ju alltid!
När jag är här för ett nytt inlägg igen vet jag inte men jag skriver så fort jag tycker det finns nåt att skriva om.
Anneli har för avsikt att komma "hem" nästa helg.....då kan det bli nåt att skriva om.
Hon vill ju övningsköra förstås. Oooops! ja, då hoppas jag verkligen på fortsatt milda vindar och halkfritt.
Ny vecka med nya möjligheter och nya möten med spännande människor!
Ha en toppenvecka, du med!
Kristina
