tisdag 17 juli 2012

Norge, rätt och slätt

Onsdag morgon den 11 juli, strax före sju lämnar vi Klockargården och Knivsta för resan till Norge.
John hade bokat plats på båten från Strömstad kl 13.30 och det såg länge ut som att den tidsramen skulle räcka.
Men som alltid så här i sommartider är det full fart på vägarbete och det kan ge förseningar som inte ens Gps:en kan räkna ut.
Vägmaskiner som kryper fram efter vägen och andra förhinder som tar tid.




Tills slut måste vi bara inse att vi inte skulle hinna med båten och mycket riktigt, så här såg det ut då vi kom fram.

Stängda portar!

John sökte då upp kontoret och undersökte möjligheten att boka om.






Mannen i mitt liv har för det mesta glimten i ögat och rusar inte upp i onödan.
Här kommer han med en nöjd min.
Att boka om gick inte denna dag eftersom följande turer var fullbokad.
Men med pengarna tillbaka på kontot var det bara att planera om turen över Moss och ta den färjan över.







En kort tur över Oslofjorden så var vi över vattnet och kunde fortsätta ner till Arendal och vidare ut på Tromyö.











Jag frestas att visa några bilder av norskt vägarbete.
Det var helt omöjligt att låta bli att fota, upp med kameran bara och genom bilfönstret blev dessa bilder till.

Jag ska inte klaga på våra svenska vägar och vägarbetare, dom är helt enkelt proffs på detta att bygga vägar.
Du som kört i Norge vet att vägarna är smala, dåliga och kurviga.
Det vi kallar landsväg hos oss är inte allt för sällan en europaväg i Norge.


Inte heller ska jag klaga på den vägskatt jag betalar, det är säkert värt varenda liten slant.
Även om det inte gagnar mig i alla lägen.







Himmel och hav 
Det är tema för denna veckas konferens.
Vi befinner oss ca 200 m från havet, däremot är kontakten med himlen bara en enkel bön bort.

Så kommer husvagnen på plats och vi är en av de allra första som kommer till konferensen.
John är en av frontfigurerna här och har ansvar för en hel del och vill vara på plats i god tid.

Det stora konferenstältet är i stort sett uppsatt men det är mycket som återstår av jobb innan konferensen startar lördag den 14 juli.

Här är våran husvagn på plats.
Snart ska vip-platsen fyllas av vagnar.

Campingplatsen för besökarna ligger på den andra sidan av vår plats.

Sol från klarblå himmel, det känns redan i detta ögonblick att mycket gott är på gång och att det ska bli fina dagar.





Här förenar han nytta med nöje, kan man säga.
På segway kan han ta sig runt området snabbt för att hålla sig uppdaterad på vad som händer.
Med nyckelknippan runt handleden har han tillgång till alla dörrar som behövs öppnas.
Igår satt en tjej inlåst på en av toaletterna, då fick herr Tofte rycka ut.
Värsta superhjälten!
Förutom alla som bor i sina husvagnar och tält så finns det en massa folk som hyr rum. Det är alla dessa bokningar som varit en av Johns alla uppgifter och nu ska han se till att alla kommer på rätt plats och är nöjda och belåtna


Tekniska problem
Vi fick inte igång internet "på riktigt" förrän idag.
Annars hade jag tänkt skriva ett inlägg tidigare men nu ska det fungera så jag ska försöka uppdatera dig vad som händer runt mig i dessa dagar.
Tanken är att vi ska vara kvar i Norge knappt 2 veckor till. Det ska bli en tur upp över landet nästa vecka då vi slutat konferensen.
Jag hoppas jag kommer att kunna bjuda på härliga bilder och händelserika upplevelser.
Bara håll ut!

Sorg och saknad
Innan jag slutar detta inlägg måste jag bara få berätta att min fantastiskt goda och fina vän, fd arbetskamrat och syster i Herren har flyttat hem till Jesus.
Så oerhört ledsamt och tomt! Kan ännu inte ta in att det skett.
Mina tankar finns naturligtvis hos barnen med familjer och de allra närmaste.

Jag återberättar den fina "bild" Jaya skickade mig från Sri Lanka:

Tänk dig ett stort skepp som seglar iväg. 
Du står på stranden, tittar och säger: Nu är hon borta.
Skeppet ser till sist ut som en liten prick borta vid horisonten.
På andra sidan står en annan och vinkar och ropar: Hon kommer!

Och Anneli sa till mig när hon fick beskedet:
Mamma, Gud behövde henne nu


Man söker dessa små halmstrån när något oförutsett händer.
Fina bilder att minnas och kloka ord.

Vet min kära vän, jag kommer alltid att minnas de fina dagar vi haft tillsammans.
All skratt, gråt, fina upplevelser, gemensamma bönestunder, härliga samtal, goda råd och fantastiska dagar i arbetet.
Det blir tomt att komma till Timrå igen!

Herre! Må Du bära barn med familjer, släkt och vänner genom denna långa och törniga väg dom har att gå.
Du som är tröstens Gud!



Jag avslutar dagens  inlägg med vackra bilder av Tromyö kyrka.

Inte alldeles lik våra svenska kyrkor.

Jag ser inget kors, kyrkspira eller kyrktupp.







En kyrka byggd i både trä och sten.

Ser inte heller någon kyrkport, ingen självklar ingång till kyrkan.
En dörr som hellre ser ut att leda in till något sidorum.
För övrigt är det likt svenska förhållanden med fina gravstenar och blomarrangemang





Då har du läget för denna gång.
Ha det gott så hörs vi snart igen!

Kram!