Att känna tacksamhet och inte uttrycka det, är som att slå in en present i ett paket men utan att ge bort det.

14 november-födelsedag
Så är det dags igen, tänk vad tiden går.
Rubrikens text, som förresten är skriven av William Arthur Ward, får i detta inlägg stå för flera betydelser.

Tacksamhet är en känsla som upptar en stor del av mig.
Jag har oändligt många saker att känna tacksamhet för och vill också uttrycka det så ofta det går.
Det ska inte få vara som en "present som inte ges bort"




Tillsammans med mina nära och allra käraste
Under allhelgonahelgen hade jag besök av Micke, Anneli och Maria med familj. Det blev några intensiva dagar fyllda av en hel del skratt, sällskapsspel, mat, lek, promenader och härlig samvaro.
Under lördagskvällen gick Vilma och jag ner till kyrkogården för att tända ljus vid minneslunden.
Har du varit på en kyrkogård en allhelgonahelg så vet du hur det fullkomligt badar i ljus.
- Som ett stort hav av ljus, som Vilma uttryckte sig.
Så vackert så!
När Vilma ställde ner ljusen vi tänt för gammelmorfar och gammelfarfar såg hon till att de skulle få första parkett. Hon ville ha ljusen nära de fina blommorna som låg där på backen och nära andra ljus så dom inte skulle känna sig så ensamma.
Fina tankar som finns i huvudet på en fyraåring.

Vilma och Elsa upptar naturligtvis en hel del uppmärksamhet och det är så härligt att få vara med dem.
Här kommer en hel rad med bilder.
Vi andra fastnade inte på bilderna denna helg.

Vi passade på att ha kalas för både Maria, som fyllde år 5 oktober och mig.
Då ska det vara ballonger så klart.
Här är kalaset över och ballongerna har fullgjort sin uppgift.
Då passar det bra att leka med dom.

Ballonger på väg ner från sin plats, Vilma står på stolen för att nå.
4 år alla redan, underbara Vilma.

Elsa är på gång att ska gå själv nu, här har hon tagit sig till trappan och den verkar spännande.

Har du sett så fin hon är, helt ljuvlig!

Sång & musik har alltid legat Vilma varmt om hjärtat.
Här har hon lånat min minigitarr och ackompanjerar sig själv till fina barnsånger.

Musikalisk ådra, även Elsa.
Jag passade på att ha lite babysång med henne, kunde inte låta bli.
Kanske lite av yrkesskada.

Efterrätt!
Här kommer marängswiss (stavas det så??) där tomteblossen bidrog till feststämningen.

För det mesta glad och på gott humör.
Här är det pysseldags och det ser ut som att det är nåt roligt på gång.

Underbart är kort så redan under söndagens förmiddag drog Anneli iväg hem tillbaka till Norrköping.
Några timmar senare Maria med familj och den sista timmen fick jag och Micke för oss själva innan det drog iväg in till resecentrum för tågresan hem till Sundsvall igen.
Tack mina helt fantastiska barn för att ni kom och förgyllde min helg!





Väninna på besök
John hade ärenden till Norge under en dryg vecka och det inföll just under denna period då barnen var hemma hos mig och helgen därpå då jag fick ett efterlängtat Sundsvallsbesök.
Så det ena fina besöket avlöste det andra.

June är min väninna sedan 1987 då vi båda väntade barn och tillhörde samma föräldragrupp.
Vi umgicks ganska flitigt då döttrarna var små.
När dom sedan blev stora nog att klara sig själva såg jag och June till att behålla kontakten med varandra.
Vi har under årens lopp delat både glädje och sorg. Stöttat och uppmuntrat varandra när vi sett att det fanns behov för det.
När det någon gång gått lång tid emellan samtalen eller träffarna så har det ändå känts som att det bara varit att "ta upp tråden där vi släppte den"




Dessa fyra dagar som vi fick tillsammans bestod i allt från secondhandbesök med en hel del fina fynd, besök i Slottsgalleria, promenader, kvällspyssel där vi hjälpte varandra med allehanda textila ting, samtal långt in på nätterna, visa varandra fotografier från alla möjliga tillfällen, god mat både på hemmaplan men även restaurangbesök.
Det är en stor gåva och oerhörd tacksamhet att få ha vänner som man kan dela så mycket med.

Varmt välkommen tillbaka till oss i Knivsta!









Tacksamhet
Är det åldern mån tro eller kan det rent av vara tidsläget som gör att jag får så oerhörda tacksamhetskänslor.
Barnen och barnbarnen, John, mor och mina syskon, goda vänner, hälsa och krafter till kropp och själ, varmt hem och mat på bordet, frid och fred i landet....ja listan kan göras lång.

Klart jag måste få uttrycka min tacksamhet över allt jag har, 

lika självklart som att jag ska ge bort den present jag slår in.

Allt gott till dig som läst det här.

Gud välsignar Dig!