Idag kunde jag äntligen se ett efterlängtat vårtecken i rabatten intill husväggen, några krokusar på väg att blomma.
Tänk vad dessa små växter kan trotsa vinter och kyla. Även om vi haft soliga och fina dagar så har ändå nätterna varit riktigt kalla. Jag har fått skrapa bilrutorna varje morgon.
Snödroppar har jag sett sen någon vecka tillbaka och häromdagen flög en fjäril förbi där jag gick så nu droppar vårtecknen in en efter en. Det känns verkligen härligt!
Längs med en annan av våra husväggar är det scillan som blommar i gräsmattan, också det ett välkommet vårtecken.
På söndag är det vårdagjämning och idag fick jag lära mig att det är inte en dag utan en ögonblicklig händelse som inträffar vid en bestämd tidpunkt vid olika klockslag på skilda ställen på jorden. Beroende på vilken tidszon man befinner sig i. Hos oss infaller årets vårdagjämningen söndag 20 mars kl. 15:33:23.
Tänk vad man får lära sig hela tiden, man blir aldrig för gammal för det 😉
Imorgon ska jag ta promenaden förbi en blåsippsbacke så jag får se om det börjat blomma där.
Norrlands-snö
Förra helgen blev det en weekend-resa till Norrland för att hälsa på.
Då fick vi uppleva snöbeklädda marker och superfina pulkabackar att åka på.
Sol från klarblå himmel, nära 10 plusgrader under lördag och söndag, vad mer kan man önska?
Och som grädden på moset så blev det ju också en hel del mys och gos med mina älskade "norrlands-barnbarn"
Lördagseftermiddagen blev det en träff vid BSK i Bergeforsen för att åka pulka.
Tova stod för utlåningen av alla åkattraktionerna som pulka, snowracer, madrass och stjärtlapp.
Bara för oss att välja och vraka och fort gick det!
Det var superfina förhållande i både skidspår och pulkabacken.
I filmen här under är det Micke som tar fart ända uppifrån och svischar snabbt förbi kameran.
Det är lätt att bli som barn på nytt och det är väl jättehärligt!!
Här är det Elsa och Maria som ska ta sig ner på madrassen.
Se upp i backen!!
Tusen hål i nacken.....eller hur är det man ropar? 😀
När fikat var avklarat och alla nöjda med att åka i backen så var det dags att åka hem till familjen Micke & Rebecka.
Där blev det grillat kött och potatisgratäng, mums! Och en massa gos med barnen. 💗
Men innan vi åkte hem till dom så tog vi en tur inne i Bergeforsen. Maria ville visa barna vart hon gick i skolan, åk 1-6. Vi tog också en tur förbi Kålrotsgatan 1B där jag och Anneli bodde drygt 3 år innan flytten till Knivsta.
Helt okej att se platserna igen och helt okej att känna att dit vill jag inte
flytta igen 😃
Födelsedagskalas
Min kära mor fick naturligtvis också besök av oss. Det blev ett kärt återbesök och det är alltid lika kul att få komma "hem" till mamma och rå om henne en stund.
Min syster Åsa fanns också där förstås. En syster jag är riktigt stolt över och glad för. Hon gör så mycket gott för mamma och hon är alltid glad, trots att hon får kämpa med sin sjuka och ömtåliga kropp.
Det är en välsignelse för mig att veta att både min bror och syster finns där nära mamma, för härifrån där jag befinner mig, 60 mil från Timrå, är det inte mycket jag kan göra.
Under söndagen passade vi på att fira mamma med fika och en stor bukett tulpaner.
Hon fyllde 92 år den 14 mars!
Så tog vi en fyra-generations-bild!
Känns så bra att det blev gjort då vi för en gångs skull fanns på plats allihopa. Man vet inte när det inträffar nästa gång.
Tack snälla Åsa som var så duktig bakom kameran!
Fina mamma Vega 💓
För övrigt då?
Det flyter på bra i jobbet. Känner att jag kommit in i både jobb och bland arbetskamrater nu samtidigt som jag återigen "räknar ner".
Jag vet att mitt vikariat tar slut den sista maj och det är en hel del som ska hända innan dess. Bland annat några utflykter med barngrupperna längre fram i vår, så ska vi ha påskspel i kyrkan för skolklasser och jag ska även vara med i några gudstjänster runt påsk.
Vi håller även på att planera för vardagsverksamheternas avslutning i mitten av maj.
Så nog kommer tiden att gå undan!
Mera födelsedagar
Nästa helg är det tänkt att bli ett dubbelkalas hos familjen Tinglöf.
William blev 7 i början på mars men kalasdagen för oss på den här sidan släkten blev svår att få till. Det blev pappas släkt som fick äran att fira honom då.
Vi får en chans nästa helg då lillebror Wincent fyller 3 år.
Så då blir det ett dubbelkalas och då kommer vi!
Norge
Och John har sina veckor då han åker till Norge.
Ibland blir det en hel vecka, eller två, som han är där men det kan också bli under en helg som det kommer att bli vid nästa tur. Alldeles beroende på vad som ska filmas och vart det ska ske. Allt sker inte i studion utan det är ofta som det filmas på andra platser.
Vi har redan planer på en semesterresa till Norge i början av juni om det går som planerat.
Då ska vi möta upp våra norska husbilsvänner och göra resan tillsammans igen, som vi gjort under några år nu.
Oro i världen
Ingen har väl undgått att se vad som händer i vår värld, i Europa, i Ukraina!
Det är fruktansvärda bilder och filmer som rullas ut i våra medier.
Ibland får jag bara stänga av nyheterna och göra något annat. Man kan inte ta in allt som sker, allt som folket upplever. Dessa oskyldiga människor, alla barn.
Jag finner inga ord när jag vill be för landet och folket, jag kan inte formulera mig.
En morgon under min "stilla stund" satt jag vid frukostbordet och bara suckade: Förbarma dig Gud!!
Hittade inga andra ord att ta till.
Då är det bra att få ta till andras formulerade böner.
Jag slutar detta inlägg med en bön skriven av vår ärkebiskop.
Ta hand om dig, njut av vårsolen och om du vill så va gärna med och be för Ukraina.
Livets Gud, se vår oro!
Vi ber för människorna i Ukraina.
För alla som har makt att stoppa krig och förstörelse.
För det Europa som är vårt hem.
Du som alltid varit vår tillflykt i oro, nöd och krig,
förbarma dig över din värld - också denna dag.
Amen!
Bön av Ärkebiskop Antje Jackelén
