onsdag 2 oktober 2024

Var ålder har sin tjusning sägs det. Det gäller bara att inse att man är i den åldern.

 

Vacker bild 



Söderköpings stolthet

Gunilla Dahlgren - mamma till Lilla Fruntimret 😉

Bilden togs förra veckan då jag överraskade min Sundsvallsväninna June med att besöka författarinnan. June är en stor beundrare av hennes illustrationer och dråpliga citat och har varit det under flera decennium. Nu var det äntligen dags för ett besök hos Gunilla och få en chans att beundra hennes tavlor, böcker och självklart få prata med henne.

Inläggets rubrik är ett av Gunillas citat 💓





Gunilla har skrivit en hel del böcker och målat tavlor i mängd under många år.

Vi kunde inte låta bli att köpa oss varsin bok innan vi lämnade Gunilla och hennes fina lägenhet.

Tack Gunilla, för att vi fick besöka dig! 😊







Norrlandsbesök

Jag hade förmånen att få ha min fina väninna från Sundsvall hos mig under några dagar.
Hon kom med tåget till Norrköping och där stod vi, John och jag för att ta emot henne.

Nu skulle vi ha några dygn tillsammans där vi gjorde en del annat än att bara prata, skratta och minnas. Det är vi annars mycket bra på. 

Vi båda gillar att gå på loppis, så det blev det några stycken.
Dessutom några promenader och bilutflykter.


Strutsfarmen ute på Vikbolandet fick besök.
Mycket märkliga djur det där, men festliga att se på.

Dom kan få upp ordentligt med fart om dom vill, så en begränsad hastighet är inte dumt 😃

(obs! 70 skylten)




Resa mot norr

Efter fem dygn tillsammans var det dags att ta oss uppöver. Jag hade planerat en resa till Sörberge under några dagar i slutet av september och då såg vi till att June hann vara hos mig ett tag innan vi tog bilen tillsammans och begav oss iväg.

Micke med familj skulle få besök och där fanns två underbara små som väntade på farmor 💓


Det känns lite tomt att inte längre ha mamma där uppe att hälsa på.
Märkligt att åka förbi hennes hus och veta att det bor andra människor i hennes lägenhet nu.






Vi tog en tur ner till graven för att se hur det såg ut där nu efter sommaren. Frosten hann före oss så begoniorna hade frusit men annars såg det så fint ut.
Där finns nu både mammas och pappas namn på stenen och Åsas egna sten bredvid. Vem hade kunnat anat att det skulle bli så?



Även om jag inte har varken mamma, pappa eller Åsa där så finns det andra 😍 Mina älskade Norrlandsbarnbarn.

Här är vi vid Y:et och ska gå trollstigen men måste kasta några stenar i älven först



En förmiddagstimme var bokad i Pettson och Findus fina hus på Kulturmagasinet i Sundsvall.
Se här

Barnen provar på fiskelyckan med Pettsons fiskespö.

Pettson har en egen snickarverkstad där man kan få prova på att snickra.


Där fanns förutom snickarverkstad och fiskedamm även ett kök, sovrum, vardagsrum, vedbod, hönsgård och självklart ett dass 😃

Allt så fint anpassat för barn, rekommenderat från 5 år men 4 år går också bra 👍

Efter Pettson drog vi till en liten lekpark.

Balansgång med små fötter.





Kan aldrig se mig mätt

Solen på väg upp över Indalsälven

Efter fem dygn var det dags att säga hejdå för denna gång. Tiden går fort när man har roligt.
Tack för alla gosiga kramar 💝 och för allt roligt vi haft. 






Det har hänt annat också


Nu var det dags för en fasadtvätt igen.

Sagt och gjort, John hyrde en skylift, också så var det bara att sätta igång.

Det är främst det vita målningarna som behövde ett uppfräschande.


Huset har tvättats en gång tidigare, tror det var 2017.

Nästa gång det behövs åtgärdas något så blir det en ommålning.


Här är resultatet:

Det vita är ganska vitt igen och i jämförelse med nocksmycket så ser det riktigt bra ut.

John ska ha en eloge som under en hel helg tillbringade dagarna i en vinglig skylift 👏




Värdefullt med före detta arbetskamrater

Jag är så glad för mina fina före detta arbetskamrater som jag fortfarande träffar emellanåt.


I mitten av september packade Anna och jag våra ryggsäckar för en tur till Kvarsebo och Marmorverkets naturreservat.

Vi kom på plats då morgondimman fortfarande låg över Bråviken.






Där finns så fina naturstigar att gå. Just den här är även anpassad för de som är rörelsehindrade.

Vill man klättra upp på högre höjder finns det sådana möjligheter också.
För oss får det bli en annan gång.






Det är en historisk mark man beträder. Många minnen och rester från tiden då bruket var igång.
Här är ett vattenhål vid bergväggen där bergets vägg speglas i vattenytan. 😍








Går en kurs om den digitala världen

Under hösten går jag en distanskurs som Kalix Folkhögskola har.
Den Digitala Världen heter kursen.

Läs mera här

Oerhört spännande men också oerhört mycket som är svårt och inte så intressant för mig.
Om jag vore yngre kanske men jag valde att söka kursen för att jag tror jag kan lära mig mera om Facebook (som jag har 2 konton att ansvara för) och mitt Instagram.

Dessutom innehåller det en hel del om fotografering, redigering, animering, design och skapa hemsida.
Sånt kan jag tycka är spännande att hålla på med.

När det gäller Facebook så har jag ett eget konto där också men är inte alls aktiv. Bjuder inte in någon där ännu, får se hur det blir framöver. 
Jag var tvungen att skapa ett Facebooks konto för att kunna skapa konton till Röda Korset och Strokeföreningen som jag ansvarar för.

Däremot kan du kolla mitt Instagram här


Hösten är här


Förra veckan då June och jag gick förbi Hagatorget såg det ut så här i den fantastiska rabatten. Idag var det full fart på trädgårdsmästarna. Alla blommor drogs bort för att göra plats för höstens arrangemang


När jag kom hem från Sörberge igår eftermiddag var hela altanen full av höstblommor.
Maria hade varit här och överraskat. 😍

Nu ska alla fula och vissnade sommarblommor i mina krukor bort för att göra plats för höstens färger.

Maria och Christoffer befinner sig i värmen just nu och kan njuta ett tag till av sol, värme och bad. Lite avundsjuk är jag allt men flyga? nej helst inte 🙈



Ni som saknat nytt inlägg här - nu blev det äntligen av

Det gläder mig att ni saknat ett nytt inlägg i bloggen.
Har fått frågor på om jag slutat blogga.

Er kan jag svara: Jag har inte slutat blogga, jag har bara låtit det gå lite för lång tid sedan sist.
Vet inte vad jag ska skylla på, tiden kanske. Den tar fort slut ibland 😉

Det gläder mig att ni saknar nya inlägg att läsa.
Håll ut bara, ge inte upp. Rätt som det är dimper det ner ett nytt inlägg.



Slutar som jag börjar,
med ett citat från Gunilla Dahlgrens Lilla Fruntimmer.



Önskar dig en riktigt skön och välsignad höst!