Klockan är tillbakadragen 1 timme, vintertiden är här och det är väl ingen som undgått att märka höstmörkrets intåg. Det blev så påtagligt och lika förvånansvärt varje år.
Läste att namnet "november" kommer från latinet och betyder nionde månaden. Märkligt.
Upp i luften
Husets fasad har fått sin rengöring och det blev som nymålat.
John ägnade en helg åt att åka runt huset i skyliften. Det blev både inspektion på nära håll och en rengöring.
Det började egentligen med att en antenn som vi inte har användning av skulle tas ner. På denna antenn hade skator och andra stora fåglar haft sin utsiktsplats och dom hade skitat ner så förskräckligt och det behövdes tvättas bort.
Så det ena gav det andra så att säga.
Hela huset fick sin rengöring!
Andsafari
En bild från en av våra många promenader, Anneli, William och jag.
En massa änder vid Storån blev plötsligt spännande.
Långväga besök
Vänner från Norge och Knivsta förgyllde en weekend hos oss för några veckor sedan.
Randi & Johnny från Saltrød och Linda & Thor från Knivsta.
Det var dags för en efterlängtad återförening.
Det var dessa vänner vi semestrade ihop med under nästan 2 veckor i somras. Så du må tro att vi hade mycket att prata om och glada minnen att återuppleva!
En skön och solig skogspromenad med hög och klar höstluft!
En fika på café Stinsen

En tur upp till vårt fantastiska berg med härlig utsikt över stan.
Dagarna bjöd på strålande sol så det blev en hel del utevistelse, dessutom blev det, förutom härliga stunder hemma i soffan eller vid matbordet, också besök på höstmarknaden här i stan och en tur till Sanduddens kapell.
Tiden gick alldeles för fort, precis som det alltid gör när man har trevligt och kul!
Nu hoppas vi att det inte ska behöva dröja så jättelänge förrän vi kan träffas igen.
Så vi säger väl: På gjensyn!!
Höstlov!
Jag tog ut 2 semesterdagar under skolornas höstlov.
Då fick också Vilma och Elsa några dagars höstlov och var här hos oss.
Det finns gott om lekparker i Söderköping.
Bara att välja och vraka!
Här besöker vi en av dem. Gunga är ju alltid kul och kan man gunga samtidigt så går det ju så mycket bättre!
Här är en annan park.
Att klättra är ingen konst!
Fyra dygn med 2 helt underbara och gosiga barnbarn har också sitt pris.
Man är ingen ungdom längre och både jag och John måste erkänna att det var tacksamt att på söndagskväll få återlämna dom där dom hör hemma.
Vi vill dock tacka för lånet och får vi bara tid för återhämtning av krafter och ork så är ni snart här igen.
Förlängt vikariat
Så kan jag med glädje berätta att jag fortsätter jobba i Norrköpings pastorat under våren.
Jag har fått vikariatet förlängt till sista maj 2016. Tack gode Gud!
Det blir dock en 75% anställning istället för som nu 100%.
Det var mitt önskemål för att kunna få en veckodag till mitt företag.
Så min förhoppning är att jag ska kunna få igång en 9 veckors period med babysång i Söderköping efter nyår och kanske jag också får igång någon annan typ av verksamhet med barn & musik om jag har tur.
Ska ut med affischer så småningom och i slutet av november kommer det en annons i lokaltidningen.
Det ska bli spännande att se om det finns intresse.
Avslutar detta inlägg med denna lilla tänkvärda berättelse
En dag föll bondens åsna ned i en brunn.
Åsnan tjöt högt medan bonden försökte fundera hur han skulle göra för att få upp den ur brunnen. Slutligen bestämde han sig.
Åsnan ju var så gammal och han hade ändå tänkt att fylla igen brunnen, då kunde han ju lika gärna begrava åsnan i brunnen direkt. Det var inte värt allt besvär att försöka få upp åsnan.
Han började skyffla jord och grus ner i brunnen.
Åsnan förstod inte varför han hela tiden fick grus och sand över sig och började tjuta och låta.
När varje skyffeltag landade på åsnans rygg gjorde han något häpnadsväckande.
Han skakade det bara av sig och stampade det under sina hovar.
Bonden blev förvånad när han såg vad som hände men fortsatte skyffla grus och sand.
För varje skyffeltag åsnan fick över sig skakade han av sig det, stampade det under sina hovar och flyttade sig på det viset sakta uppåt i brunnen.
Snart var åsnan synlig uppe vid kanten och kunde till slut ta ett steg över och vandrade lycklig iväg.
Livet vi lever kan också kasta grus över oss.
Då får vi göra som åsnan, skaka det av oss och gå vidare.
Ha nu en fortsatt fin novembermånad så hörs vi snart här igen!




