När första ljuset brinner, står julens dörr på glänt
och alla är så glada att fira få advent.
Nu är vi i en tid på året som jag tycker är så mysig.
Ljuset som får lysa upp i vardagen och ge oss både värme och gemenskap.
Ljuset som i sig har så många fina symboler och den allra finaste är väl att Jesus kom till vår jord som världens ljus. Det som är julens budskap till oss.
Det näst bästa med julen är att det vänt och vi går mot vår och ljusare tider igen.
Så vi har mycket att se fram emot.
Jag brukar undra när jag ser hur de många stjärnorna kommer upp i vart och vartannat fönster till varje advent, hur många tänker egentligen på vad dom sätter upp.
Vet man att det är symbolen av Betlehemsstjärnan som lyser. Den stjärna som Gud tände på himmelen då Jesus föddes. Den som talade om att en Frälsare blivit född i Betlehems stad.
Kanske man vet det, om inte så är det i alla fall en fin tradition.
När jag häromdagen pratade om advent med "mina" pensionärer på äldreboendet jag besökte var där en dam som berättade hur hennes barndom såg ut runt advent när det gällde ljus och stjärnor.
Ljusstake med 4 vanliga stearinljus var vanligt i hemmet, oftast pyntad med mossa och små svampar instuckna.
Men de få elljusstakar som hade börjat komma ute på marknaden var inte utvecklad för att klara de elnät som fanns. Så strömmen gick ofta och elljusen gick sönder. Det var först i slutet på 50-talet som elnätet klarade ljusen.
Spännande att höra om hur det var förr, det är ändå bara 50-60 år sedan.
Ljus med måtta
Idag går det att köpa elektriska ljus i alla dess former och för alla tillfällen.
Slingor som bara lyser eller blinkar ihärdigt, också finns det såna som jag tycker är mindre fina, dom ljus som är färgade i alla möjliga färger och påminner mer om ett tivoli eller blinkande neonljus i storstäder än en tid i julefrid.
Under en kvällspromenad gick jag förbi ett hyreshus där det från en balkong fanns en ljusslinga med färgade och blinkande ljus. Då gick mina tankar till deras närmaste grannar.
Men det ska väl vara en mångfald även där. Var och en gör som man vill och tycker om, det är väl tur det.
Norrland
I mitten av november gjorde vi en tur upp till mina nära och kära i Timrå/Sundsvall.
Insåg att helgerna var rejält fullbokade ju närmare julen vi kom så skulle vi hinna åka upp före nyåret så skulle det bli då.
Det blev 2 övernattningar och några intensiva dygn. Men kul så klart.
Träffade kära mor och min älskade son Micke med flickvän. Underbart!
Men också systeryster och denna gång även brorsan och hans sambo. Det var verkligen kul att det äntligen blev av. (Tack till er båda)
Kalas och lucia
På lördag blir det 3 års kalas. Då är det Elsas tur att fylla år.
Och nästa vecka får vi förmånen att gå på 2 luciafiranden eftersom Elsa har en på sin förskola och Vilma på sin skola. Så då är torsdagskväll och fredagsmorgon inbokad.
Självaste luciadagen ska de barnkörer jag jobbar med göra ett eget luciatåg.
Så det blir många tillfällen att lyssna till luciasångerna.
Advent betyder ankomst
Ett ljus i taget så är vi snart framme vid jul, men innan dess ska jag väl hinna skriva någon rad till här.
Måste erkänna att det är mycket som händer nu, både privat och i jobbet så det här med bloggen har verkligen kommit i andra hand. Men det är väl så det brukar vara framåt jul, full fart.
Jag vill i alla fall sluta dessa rader med att uppmuntra oss alla att ta vara på tiden att få lite ro, njuta av ljuset och inandas julefrid mitt i all stress och jäkt.
Jag fick ett vykort igår av en mycket god och underbar väninna i Sundsvall.
Texten på kortet lyder:
Ta vara på livet, det går inte i repris!
