Nytt år, nya möjligheter
Nu står vi på nytt inför en massa nya utmaningar och vägval att ta.
Som det brukar bli varje år och som för det allra mesta brukar bli riktigt bra, tack och lov!
Lite spänning och förväntan är det ju, samtidigt som oro och ängslan också kan infinna sig.
Vi får ta en dag i taget och naturligtvis förlita oss på att det finns en som vakar över oss, vill finnas vid vår sida och framför allt känner våra innersta tankar och funderingar. Och vill hjälpa!
Det är i alla fall vad jag förlitar mig på och har fått uppleva så starkt det senaste året.
Välkommen tillbaka till min blogg, jag är glad att du fortsätter hänga med.
Ni är några som saknar funktionen att kunna kommentera mina inlägg.
Det känns uppmuntrande men eftersom jag tagit bort den funktionen ser jag hellre fram emot ett mejl eller ett telefonsamtal. Så bara höra av dig om du vill!
Tulpanens Dag
Har du städat bort julen?
Det har jag och tänk så lämpligt att lägga "Tulpanens dag" nära dagen då julen dansas ut.
Våren känns genast så mycket närmare!
Nu gäller det att hålla den här buketten så svalt det bara går nattetid så vi kan njuta av den ett tag.
Besök
Med tulpanbukett på bordet och julen bortstädad (dock inte gardinerna ännu) så passar det bra med ett besök.
Våra vänner från Ringarum kom till oss på lite kvällsfika.
Och äntligen fick John introducera och bjuda på den norska festliga "Kransekakan"
Det är inte bara ett ståtligt bakverk att se på utan den innehåller förutom den goda kakan också smällkarameller.
När karamellen har smällt finns det överraskningar i form av en "rolig historia" (som enligt norrmännen själva är helt obegripliga) och en krona av silkespapper.
Här pågår en kröning av kvällens drottning.
Pysseldamen nr 2
Just nu är det broderier som gäller.
Med tapserinål, garn och våffelväv går det riktigt bra för dom små fingrarna att skapa.
Gudstjänstbesök och utflykt
Vilma klättrar på söndagsförmiddagar (klättringsvägg) och då brukar Elsa vara med oss.
Oftast går vi till kyrkan på gudstjänst först och det gjorde vi även igår då hon var hos oss.
Efter lunch blev det en promenad upp till Ramunderberget.
Efter att ha sett utsiktstornet ifrån vårt fönster så såg det ut att bli en omöjlighet att tänka sig en promenad dit upp.
Men ju närmare trapporna vi kom desto mera spännande blev det.
Elsa klarade alla trappor upp (och det är många) med några små stopp efter vägen för att se på utsikten.
Framme!
Bra jobbat Elsa, nu har ju du också varit på en klättring.
Även om det var trappor.
Solen låg på så lågt så det var svårt att urskilja var vårat hus låg men vi kunde konstatera att alla husen var väldigt små.
Och vi var verkligen högt upp!
Nu återstår promenaden ner igen.
Lätt som en plätt, var hennes kommentar om vägen ner igen.
Nästa gång vi ska ta oss upp ska vi välja en annan trappa upp, som också blir en lite längre väg upp till utsiktstornet.
Det är vi överens om och då blir utmaningen lite större också.
Hälsan och kärleken
Jo tack, bara bra!
Mitt öga tar tid på sig att bli helt bra men det finns hjälpmedel som underlättar för mig och det hoppas jag kunna visa dig i mitt nästa inlägg.
Jag har börjat jobba lite grann. Har fått några timmar inbokade under våren av min gamla arbetsgivare men söker för en halvtid.
Ett återbesök hos läkaren i slutet av februari är inbokat och då tar vi ställning till om jag ska kunna vara beredd för en 75 % eller rent av en heltid.
Det är så härligt att tänka på det, att jag snart är redo för ett arbete igen.
Om det blir 75 eller 100 % får vi se men det går åt rätt håll i alla fall.
Tack gode Gud och alla ni som tänkt på mig i er bön. Ni har fått bönesvar!
John är allt för mig!
Tillsammans med den superfina julklappen jag fick av honom låg det också med ett litet kort med en God Jul-hälsning och följande text:
- bare for at du er den du er (och ett hjärta målat)
Det är vad jag känner för honom också.
Och visst är det väl så det ska vara?
Vi ska inte göra oss till för varandra utan vara precis den vi är.
Då blir det både naturligt och ärligt.
Kalas
Tänk att det är 25 år sedan jag sist blev mamma.
Jo, Anneli har fyllt år och vi var så klart hembjudna på lite tårtkalas!
Tusen tack för underbart god tårta, vilken konditor du är!
Ska man ta en bild i Williams närvaro ska det gå fort och helst utan att han ser mobilen (eller kameran) Han är så begeistrad i mobiler, plattor och allt som har en skärm och lite knappar.
När jag kom hem från kalaset och skulle se hur bilderna blev kunde jag bara konstatera att det gick väldigt fort att fotografera.
Så fort på alla bilder så de blev väldigt suddiga.
Kan ändå inte låta bli att visa denna bild.
Jag har kallat den "Med snabba ryck" och det var precis vad det var.
Och som småbarnsförälder ser nog livet ut lite som denna.
Bara en massa rörelser som ger suddiga bilder av att alltid vara på hugget.
Den ekumeniska böneveckan
Under denna vecka kommer bönestunder att pågå i våra olika kyrkor runt om i vårt land.
Att det är ekumeniskt betyder att vi går tillsammans.
Här i stan har vi en hel del gudstjänster och samlingar tillsammans under året så ekumeniken är ganska inarbetad här.
Det kan se lite olika ut på olika platser men här upplever vi en positiv syn på att vara tillsammans i gudstjänst och att samarbetet fungerar bra.
"Böneveckan för kristen enhet" som det heter, hålls för halva jordklotet 18-25 januari sedan 1908.
Ett bra och betydelsefullt sätt att förena kyrkorna och kristenheten på den plats där man bor.
Och i övriga världen.
Det är ju trots allt mer som förenar oss än skiljer även om vi har olika syn på vissa saker.
Ett gemensamt mål har vi i alla fall och det är det viktigaste:
Att vägleda människor fram till en personlig tro på Jesus och på att vi är skapade av en allsmäktig och kärleksfull Gud!
Bön förändrar
Att be är att samtala med Gud.
Och Bibeln är fylld av löften om en bönhörande Gud och att vi går inte ensam.
Bön är en källa till liv och välsignelser.
Jag personligen klarar inte en dag utan att prata med Gud.
Rådfråga när jag undrar över saker eller ska ta ett val, överlämna när det blir för mycket att bära och så bara att för att det känns så tryggt och tillitsfullt.
Helt enkelt livsnödvändigt!
Med bön som tema avslutar jag dagens inlägg med en bön ur boken Jag tänker på dig
Ha nu en fortsatt välsignad dag så ses vi snart här igen!
Bönen
rör vid den hand
som rör
vid världen
