lördag 31 december 2016

Gott Nytt År!

Nyårsaftonens eftermiddag och jag sätter mig ner för att skriva årets sista inlägg.
Utanför hör jag raketer och smällare alla redan och det är med lite fasa jag tänker på hur kvällen och natten ska arta sig.
Hoppas på bra, så klart. 
Våran kväll blir lugn. Inga raketer att skjuta upp i grå och regntung himmel och inte har vi bjudit hem några gäster heller.
Bara ren lathet. Vi vakar in det nya året ensam, John och jag. Det blir nyår då också, vilken tur!



Jul i Norge
I år gjorde vi det jag trodde inte gick att göra.
Fira julen utan barn och barnbarn.

Men det gick, och det gick jättebra!


John bokade ett "julpaket" på Stølsdokkens Fjellhotel och där fick vi några underbara dagar.
Sol och snöklädd terräng (även om det inte var så mycket snö ännu) och en massa trevliga människor att stifta ny bekantskap med. Några har vi redan bokat in tid för att träffa igen framåt våren.





Det blev en hel del härliga promenader och det bästa med allt var ju naturligtvis att få med John ut att gå.










Det är annars inte
hans största längtan och önskan men ibland så överraskar han.

Här en bild från en av mina egna promenader.
Eftersom vårt hotell inte låg längst upp på fjället 
(endast drygt 800 möh) så var det en hel del skog. 
Men klicka på bilden så ser du vackra höga fjäll i bakgrunden.





Kunde inte låta bli att fota denna höga och tunna gran.
Se så ledsen den ser ut.....











Allt som hör julen till


Julaftonsgudstjänst i Tisleidalens kirke
Dit åkte vi i samlad trupp från vårt hotell i egna bilar.
En fullsatt liten fjällkyrka som fullkomligt flödade av ljus, värme och huvudpersonen av julen, Jesus.






Tillbaka till hotellet och John får äta av sin efterlängtade julmat.
En del av rätterna är den samma som vi äter men med andra tillbehör och annorlunda kryddat.
Men det är mer som skiljer än man kan tro.

Jag tog chansen att provsmaka det mesta och en hel del smakade riktigt bra.
Desserterna är däremot ljuvliga. Riskrem med bringebærssås, karamellpudding med lettpisket vaniljsaus och multekrem för att nämna några.


Efter middagen som avslutades kring halv åtta blev det sedan en stunds sång, musik och delande i den lilla möteslokal som hade ställts i ordning. och därefter blev det tid för att umgås igen. Ofta till långt in på natten. Men så blir det med tiden då man har trevligt.




Urd

Här sopar John av bilen då vi skulle ge oss ut på en liten tur.
Vädret förändras snabbt i fjällvärlden och på bara några timmar kan strålande sol från klarblå himmel förändras till snö, blåst och gråa skyar.
Så det gällde att ta tillfället i akt om man ville ge sig ut.



Lagom till hemfärden på annandagen hade stormen Urd börjat härja längs västra delen av Norge.
Och vi vaknade upp till snö som yrde friskt utanför fönstret.
Min tanke var då att det här vädret kommer att hålla i sig ett tag hemöver.




Men tack och lov, redan nedanför fjället och en bit ner längs E16 övergick väglaget i barmark och så småningom torra vägar.
Väl hemkommen kunde vi läsa i VG och se på nrk hur vindarna slitit ner stora vägskyltar i och runt Oslo, precis dom vägarna som vi bara timmar tidigare passerat.
Då blir man glad och tacksam att allt gått bra.


Jul igen


Väl hemma efter Norge turen var det dags för en liten försenad julafton hos oss.


Här är två av tre förväntansfulla barn!










Tänk att tomten hittade rätt i år igen!











Det ser ut som att alla varit tillräckligt snälla även detta år.
Här öppnas det för fullt och ögonen tindrar på de flesta.













Även mina ögon (mitt öga) tindrade och snäll har jag tydligen också varit eftersom jag fick så många och fina julklappar.

Här med en underbar sjal och dessutom byxor och en tröja.










Vilma fick ett uppdrag då hon kom.
Det var att skriva placeringskorten vilket hon gjorde både snabbt och helt utan problem.
- Det är ju bara att ljuda sig fram! 
Visst är det charmigt!



Att se framåt
En nyårsafton som denna är det lätt att se tillbaka på det som varit, summera året och behålla gobitarna.
Att se framåt är inte lika lätt. 
Även om min kalender börjar innehålla en del möten, arbeten och läkarbesök så har jag absolut inget löfte om att allt detta kommer att bli av.
Mycket kan bli uppskjutit, framflyttat eller helt enkelt avbokat.

En sak kan jag dock lita på och det är ett ordspråk som jag lutat mig tillbaka på oändligt med gånger och kommer så att göra även under det nya året.
"Gårdagen är förbi, morgondagen har du inte sett men IDAG hjälper Herren"


Jag avslutar årets sista inlägg med ord ifrån min skrivbordskalender som ger mig ett tänkvärt ord för var dag. Tankar om livet heter den.

Ett fantastiskt gott och välsignat 2017 önskar jag dig, så hoppas jag vi får stå varandra nära under hela det nya året också.
Tack för att Du finns!


Tveka aldrig att förlita 
din okända framtid till en känd Gud