Hoppet är det sista som lämnar oss
Jag hade gjort en liten beställning på nätet (Me and my house Store) av några produkter vi ska använda i mitt arbete. Med i det paketet kom även det här kortet som en påminnelse om att vi ska inte tappa hoppet om en förändring. Snart får vi nog börja kramas igen. Det ska bli spännande att se hur det går till, hur gör man och vågar man verkligen det??
Det känns så avlägset att ge en kram nu, inte ens mina egna barn har fått en riktig kram på snart ett helt år. John och jag kramas bara vid speciella tillfällen som födelsedag och nu senast på nyårsafton då 2020 övergick till 2021. Så kramarna det sista året går att räkna.
Vi får invänta nya möjligheter till närkontakt och se hur det kan se ut. Kanske armbågarna har kommit för att stanna 😕
Vintern har sitt grepp om oss
Även vi här nere på sydöstra sidan av Sverige får känna på både snötäcke och kyla. Snön vräkte ner två dagar förra veckan och på den kom också kylan.
Kul för barnen att dom äntligen får nyttja sina skidor, pulkor och annat som hör barn och snö till. Vi hoppas det får ligga kvar till sportlovet som infaller om ett par veckor. Just nu ser det ut som att vi inte behöver oroa oss för det då yr.no visar minusgrader en dryg vecka till i första hand.
De senaste dagarna har dessutom bjudit på sol från klarblå himmel, så vackert så! Och ljuset som återkommer efter en mörk november, december och januari. Det känns ju så underbart skönt!! Dagarna blir längre och längre vilket gör oss så gott.
Apropå ljus
Kyndelsmässodagen som infaller kommande söndag (7 feb.) har fått sitt svenska namn av den gamla traditionen att fira ljusfest denna dag. (eng. candle som betyder ljus, härstammar kyndel ifrån)
I söndagens gudstjänst bär man fram ljus som man ber för och välsignar och det blir sedan en symbol för välsignelse och frid över kommande år.
I den församling jag arbetar i så går vi ut med att man får höra av sig till oss om man vill få del av dessa välsignade ljus så har vi lovat att komma hem till dem med det.
Se mer på vår hemsida: svenskakyrkan.se/ostraryd
Ljuset står för så mycket gott och är livsnödvändigt för oss och vår överlevnad.
Tänk att ett litet ljus kan lysa upp ett stort och mörkt rum och mörkret är besegrat.
Jesus är världens ljus
I Bibeln läser vi på flera ställen om Jesus och att han kom till världen för att lysa upp den och vara ett ljus för oss.
I Johannes evangelium kapitel 8 och vers 12 står det: "Jag är världens ljus. Den som följer mig ska inte vandra i mörkret utan ha livets ljus"
Och vi uppmuntras att vara ljus för våra medmänniskor där vi går fram
I Matteus evangelium kapitel 5 vers 16 läser vi: "På samma sätt ska ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er Far i himlen"
Jag brukar ha med det i min morgonbön, att få vara ljus för någon under dagen, att få vara till hjälp och välsignelse för någon som just då behöver mig.
Jag vet själv vad det kan betyda när jag möts av någon som får vara "ljus" på min väg, som att få ett uppmuntrande ord eller helt enkelt bara lyser upp min dag.
Rasande fart
Att veckorna går fort är väl ingen nyhet direkt och det blev jag verkligen varse igår då jag av en slump kollade min blogg för att se när jag sist skrev ett inlägg.
Till min förskräckelse ser jag att det var till jul 😱
Jag har alltså inte ens önskat dig ett gott nytt år, jag borde skämmas!
Bättre sent än aldrig, här kommer det GOTT NYTT ÅR!
Hoppas året börjat bra för dig och att du fått och får hålla dig frisk, du och dom du har nära dig.
Idag får man vara tacksam för varje dag man kan kliva ur sängen och vara frisk. Det är alltför många som drabbats och drabbas.
Vaccinationen pågår för fullt så vi får ha tro för att det ska bli färre som drabbas och att det till sist mynnar ut totalt och vi slipper alla dessa restriktioner och rekommendationer.
Det blir en hel del att ta itu med för myndigheter och regering när vi kan börja leva som "vanligt" igen.
Tänk att det har gått ett år sedan de första fallen drabbade Sverige. Jag är glad att vi inte hade facit i hand redan då för hur skulle vi då ha kunnat gå vidare?
Resa norrut?
Vi skulle så gärna vilja åka upp till Norrland så fort det bara går, gärna i mitten på mars då mamma fyller 91 år. I fjol kunde vi inte åka för att fira henne så därför känns det angeläget nu och det skulle vara så kul om det går.
Så mina älskade barnbarn, Theo är ju över halvåret gammal nu och växer så det knakar och Tova fyller 4 år till veckan. Det är så mycket som händer med de små och jag skulle ju vilja vara med dom så mycket det går. Att Skypa eller ses över Messenger är en bra nödlösning men det ersätter inte det fysiska mötet. Vi håller tummarna för att det snart ska kunna bli genomförbart att åka.
Min älskade syster ramlade olyckligt på självaste nyårsafton och knäckte axeln så hon går med mitella och ska så göra ett tag. En tapper syster har jag som trots sitt handikapp är glad och positiv. Kan av förklarliga skäl inte vara mamma behjälplig i samma utsträckning men då får min bror ryka in desto mera. Jag är så glad och tacksam att dom finns där nära mamma. 💓
För övrigt....
Maria har startat eget, men har även sitt fasta arbete kvar så klart.
Hon är ju trädgårdsmästare och nu äntligen har hon sitt egna företag.
En stor inspirationskälla till trädgård har hennes egen mormor varit ända sedan Maria var liten. Mormor Vega har haft blommor och växter som intresse och när dom två varit tillsammans har det varit naturligt att prata blommor och läsa i trädgårdsböcker för att få information. Maria var inte gammal då de gick på sina rundor i trädgård och parker för att se på allt som växer.
Så när Maria skulle sätta ett namn på sitt företag så kanske du kan gissa vad det blev 😉
Just det VEGA Trädgård
Ingen hemsida ännu men på Instagram och Facebook, där finns hon. 👍
Lycka till Maria med ditt företag!
Det kommer att gå alldeles utmärkt! 💕
Anneli med sin familj bor nu ute på Vikbolandet i sitt stora hus och dom trivs så bra.
Det känns så skönt att dom äntligen fick flytta in i ett hus, som dom har längtat (och bett för) så länge.
Så till slut så fanns det där.
Och Micke fortsätter bygga och fixa på sitt och Rebeckas fina hus. Han är så noggrann och nöjer sig inte med vad som helst, därför kan vissa saker ta lite längre tid att få klart men när det väl är färdigt så är det så fint och rejält planerat och byggt.
Ska bli kul att få se den fina tvättstugan då vi kommer nästa gång.
John då?
Jodå, han har fått dra igång snöslungan i år, vilket han inte fick en enda gång under fjolåret. Då räckte det att skotta med spaden, så lite snö som det kom då.
Han fortsätter jobba med TV produktion och annat administrativt över internet här hemifrån. Ingen Norgeresa ännu på ett tag men så fort det öppnas påbörjas resorna igen.
Han fick en kallelse in till sjukhuset för att kolla kroppspulsådern. Alla över 65 år får visst en sådan kallelse och idag var han där.
Kom hem och var så glad, läkaren sa att allt såg så bra ut så dit behövde han inte komma igen. Det känns ju skönt.
Att gå med bråck på den ådern vill man inte göra.....😰
Livsarkivet
Som också är rubriken på detta inlägg har jag börjat ta itu med nu.
Läste härom veckan att just Livsarkivet och Vita arkivet har under Corona tiden bidragit till att människor har börjat "se om sitt hus" och skriva i dessa arkiv.
Jag har personligen haft det i mina tankar ett antal år tillbaka men det känns gruvsamt att göra det och jag tänker ju inte dö ännu. Samtidigt vet jag ju hur fort livet kan förändras.
Jag kanske inte dör bort men jag kan ju bli sjuk och okontaktbar.
I dessa arkiv finns också plats för att skriva ner hur jag vill ha det i sådana livssituationer.
Sagt och gjort.
Idag, strax innan jag påbörjade bloggskrivandet tog jag tag i det, men kan du gissa hur?
Jag har pratat in det och haft hjälp av boken med namnet Livsarkivet, pratat in utifrån frågeställningarna där.
Det blev även en del personligt till mina barn att ta del av när jag är "borta".
Denna ljudfil har jag lagt på ett sälle i min dator som dom ska kunna komma in i.
Här kommer jag säkert att få komplettera allteftersom tiden går och förändringar sker.
Men jag har i alla fall tagit första steget. Det känns skönt.....MEN så svårt!!!! 😭
(Skönt namn ändå, livsarkivet, det hade kunna heta dödsarkivet)
Min bön är att jag ska få fylla mitt liv med så mycket meningsfullhet och glädje innan det är dags att flytta. Och ta emot var dag med stor tacksamhet.
Jag har en sång inom mig
En sång som har klingat i mitt inre den sista tiden ska jag avsluta detta inlägg med och ge dig texten.
Tusen tack för att du valde att läsa (återigen) Jag är så glad att du är med och för alla livstecken jag får från er. Förstår att ni är fler än jag kan ana som följer mig här.
Fortsätter hålla mig ifrån Facebook så då är det här man kan se vad jag har för mig, även om det kan dröja mellan gångerna som det kommer nåt nytt (sorry)
Allt gott!
Gud är trofast
Genom dagar och år, genom smärta och sår
finns en Gud som är trofast mot mig.
När min kraft runnit ut, hjärtats sång tagit slut
är Hans kärlek beviset för mig.
Varje ord, varje löfte är sant.
Det jag såg som omöjligt förvandlade Han.
Han är trofast – trofast mot mig.
Genom allt Hans stora kärlek jag ser.
Fast jag undrat och frågat och tvivlat ibland
så är han trofast – trofast mot mig.
När mitt mod sjunkit ner, jag inte ens orkat be,
så är Gud ändå trofast mot mig.
När jag sökt för min egen del, bara sett till mitt eget väl,
då är Gud ändå trofast mot mig.
Varje gång jag har sökt Hans namn
har Han mött mig med öppen famn
Jag får se än en gång,
Han är trofast – trofast mot mig.......
(Svensk text: Gun-Britt Holgersson)
